Bambi på hal is


Fredag idag, härliga fredag! Bästa dagen på hela veckan. Och lördag.
Jo just det...tänkte berätta om hemvägen från Gekås nu.
På Gekås har dem P4 Halland, radiokanalen och då hörde jag att de varnade för ishalka i hela Halland, där va köer efter en krock på E6:an (pga halkan) så jag förstod att vi var tvungna att ta det lugnt.
När vi packade in alla kassar i bagaget så kändes det som man va bambi på hal is. Det va glashalt på marken.
Och rutorna va så isiga att det knappt gick att skrapa. Jag tror vi stod och skrapade i 10 minuter. Det satt som berg.
En kvinna som kom förbi bilen sa:
- De märks hur länge ni har varit här.
Eftersom isen satt som jag vet inte vad på rutorna.
Väl i bilen så fick vi köra i 60 km/h eftersom det va så halt. Man vill ju inte direkt ha sladd på bilen, så därför tog vi det säkra före det osäkra.
När vi kom ut på E6:an så fick man inte köra i mer än 80 km/h, det gick inte att köra snabbare heller. Så halt va det, på P4 Halland varnade dem för ishalkan hela tiden och att nere mot skåne kunde bilisterna inte ens hålla 50 km/h.
Och det är sakta!
Vi hade vindruttorkarna igång eftersom det snöade och ni vet snö är ju vatten och när det kom vatten på torkarbladen så frös vattnet eftersom det va -8 grader ute.
Och när vattnet frös så blev det fruset på vindrutan så det gick inte att se, mamma höll på att få spel eftersom hon inte såg någonting. Det kändes som om vi körde på E6:an från Falkenberg till Halmstad i flera timmar. Vi kunde inte köra i mer än 80 km/h och så såg vi inte ett skit...
Väl i Halmstad fick vi köra inom ett ställe så vi kunde skrapa av rutorna och torkarbladen från is och vatten.
Det hjälpte minsann inte att ha på fläkten - inställd på rutorna. Det hände inte ett smack!
Snarare tvärtom, det försämrade.
Men efter att ha torkat torkarbladen och rutan i Halmstad så kunde vi fortsätta vår resa till Laholm.
Vi märkte att det började frysa på rutorna igen när vi närmade oss Laholm, men då va vi på "fast mark" så då kände vi oss ändå säkra. Snart hemma liksom.

Detta va nog den mest nervösa bilfärd jag vart med om i mitt liv. Aldrig att jag ger mig ut på vägarna igen när det är glashalt ute. Aldrig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0